Norrköping är staden. Punkt. Norrköping är staden där jag växte upp, staden där jag spenderade de första 20 åren av mitt liv. När jag fyllde 20 flyttade jag till Stockholm och när jag var 20,5 hälsade jag på Norrköping över julen. Det är svårt att beskriva känslan som lever i mig när jag tänker på Norrköping. Jag känner staden så väl och väldigt mycket gott har hänt mig här, men ändå finns en känsla av fullbordan. Låt mig säga att det finns en stor vilja av att upptäcka mer. Det jag upprättat i form av relationer, jobb, studier o.s.v. i denna stad Norrköping räcker inte. Det känns trångt men ändå hemma, det känns skönt men för bekvämt, det känns tryggt men odramatiskt, det känns rätt men fel. Norrköping har såklart alltid en del av mig men vem vet var man landar i framtiden med allt man företar sig. Stockholm är staden just nu men än så länge kan den inte ta platsen. Jämför 20 år mot ett halvår. Så fort går det inte att slänga ut en stad ur en människas hjärta.
Efter min och Emmas överläggning kommer vi att hälsa på vår hemstad allt oftare denna vår.
Ha en trevlig dag!
//Tobias
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Låter spännande!!!
Låter som en bra ide min vän! =)
Va roligt att ni var hos oss idag! Hoppas inte ballongspelet avskräckte er från fler besök:) Ser fram emot uppdatering på bloggen nu!!!
Skicka en kommentar